Dag15-våra drömmar



Saras drömmar.


Jag måste säga att jag är en tjej som nog har drömt om saker enda sen jag var liten.Och jag har faktist fortfarande kvar vissa drömmar. Jag tycker det är viktigt att ha det faktist! Men så vad är mina drömmar då? jo såklart som så många andras drömmar vill man ju bli rik på något sätt ;) eftersom pengar spelar så stor roll i vår värld nu. Men iaf vill ja flytta utomlands något år för att få känna på världen lite. För jag är en tjej som älskar nytt :) men skulle ändå vilja flytta tillbaka till sverige sen & sne kanske utomlands igen haha nått sånt iaf ;) för det andra skulle det inte vara fel att bli en stor känd klubb ägare. fatta att få inreda- omg vad kul! eller kanske en fest fixare ;) vem vet vad som händer. Jag tror iaf jag kommer vinna flera miljoner på min studentdag hihi kyss.



EMS drömmar

Alla har nog stora drömmar, eller alla BORDE ha stora drömmar. Eller drömmar över huvudtaget. Så man har något att leva för ;) tänk er ett maraton lopp, när ni vet vad ni springer efter. Mål. För varje steg så kommer man närmare mål. Och det är ungefär på det sättet jag ser livet. Man måste ha något att tro på & hoppas på. Något att sträva efter. I mitt fall just nu. Fylla 18. Efter det , ta studenten. Efter det, den stora finalen! flytta utomlands några år & festa sönder levern. Nej usch. Det där lät inge bra. Hm, leva livet kanske ? Jag vill göra lite av varje. Jag tror att min dröm är att få ut så mycket av livet som möjligt. Just för att jag valde HR är för att jag vill utomlands så snabbt som möjligt för att jobba där. Låter inte alls fel att jobba i värmen ? och att sen BO i värmen är ju en dröm.

Försöker att inte ha så omöjliga drömmar, som vissa kanske drömmer om att '' ta över världen '' typ. Men jag drömmer inte om något för stort. Käna mycket pengar, bo utomlands osv. Det är inte så omöjligt. Bara att sälja sig på gatan, nej. Jag vill att folk ska minnas mig när jag dör...men vem vill inte det? bortkastat liv om man inte tar steget ut i världen. Blir så deprimerad när jag ser folk som bott i den här staden föralltid typ. När dom blir gamla och dör, är det ingen som vet vem fan den människan var. Förutom de närmaste. eller de som kastar bort din utbildning, typ går IV. Hur lyckas man med det? förlåt mig, men förstår verkligen inte. Tycker mest synd om dom som måste gå om 8an lr 9an typ. NU kanske det är skönt, att skolka & skita i prov osv. Men sen, när alla ens vänner kanske har det mycket bättre ställt än den personen som kastat bort allt, så är det fan inte värt att jobba i kassan på ICA!

Det jag försöker säga är, att man borde ha något att tro på. Inte gud. Eller nått sånt. utan sig själv. Det är då man kommer någonstans i livet.

så tycker jag. tack & hej. (:

// ellesander.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0